Öppenhet och mänskliga rättigheter – är det motpoler?

Det låter så klokt, att öppenhet (och handel) leder till fattigdomsbekämpning. Och visst är det så. Jag funderar dock ofta på i de sammanhang där detta argument förs fram. Jag har hört det många gånger i samband med fair trade/ rättvishandel. Som att det vore motpoler. Nu i samband med lagen om konfliktmineraler. Och från vår  handelsminister.

Enligt det jag läst mig till är lagen, som röstats igenom i USA, ett sätt att förmå företagen att visa och bli medvetna om sina leverantörskedjor, och lika så möjliggöra för konsumenten att göra medvetna val – vilket är sjukt viktigt! Pengar styr oändligt mycket här i världen, men jag tror att de allra flesta som arbetar på de multinationella företagen är “goda” människor som vill sin omgivning väl. Och om det nu är så att det finns en rad människor som bokstavligen är beredda att gå över lik för att tjäna lite mer pengar så kan en sådan här lag hjälpa till att stödja de goda initiativen, mer än blaming and shaming – som ju inte visat sig så effektivt vid tidigare försök eftersom det minskar företagens samarbetsvilja… Det är ett sätt att “rösta” politiskt varje dag, vilken typ av värld du vill leva i!

Handel mellan länder, investeringar och samarbete är kanon – och jag ser inte att hög profil inom mänskliga rättigheter på något sätt kan uppfattas som besvärligt! Varför skulle det vara bättre att bedriva handel utan etiskt handlande? Känns inte så långsiktigt…. Öppna gränser, samarbete och handel bör ha ett STORT likamed-tecken till mänskliga rättigheter!

Medmänsklighet är inget klurigt! Det är livet!

Vår uppgift som medmänniskor

Jag försöker andas lugnt och samla tankarna. Känner mig illamående. Kanske just för att jag inte ser vad jag ska göra. Tankarna rusar och orationellt nog vill jag vara där, i vardagsrummet med familjen. Hålla händer. Fast jag vet att det inte räddar världen eller är speciellt klokt.

Igår kväll utfördes ett nytt mordförsök mot Dr Mukwege. I hans hem! Med hot och press mot barnen. Dr Mukwege lever, men en närstående som var på plats och gick emellan, träffades i skottlossningen och mördades, då de slängde sig på marken för att undkomma kulorna.

På bilden Jeff, som nu då inte längre finns med oss, som är fantastisk på att laga mat som jag njutit många gånger. Sorg.

Modiga människor som vågar stå upp för det de tror på, blir ofta utsatta. Ett viktigt uppdrag för oss vanliga, dödliga, små människor som ibland kan känna oss väldigt hjälplösa, är dock att vara tydliga med att vi stödjer dem som har civilkurage. Även om vi inte är så modiga som dem är min övertygelse att vår uppgift som människor är att stödja dem som är modiga så att de känner att de inte står ensamma och att de som försöker tysta dem får VETA att hjältarna inte står ensamma, utan vi alla andra, små människor står upp för dem – och tillsammans är vi starka.

Läs mer:

http://www.pmu.se/viewNavMenu.do?menuID=341&oid=12127

http://kristof.blogs.nytimes.com/2012/10/25/an-attack-on-one-of-my-heroes-dr-denis-mukwege/?smid=fb-share