Tag Archives: jämställdhetspolicy

Exempel på jämställdhetsarbete i strategins anda

Posted on by
Reply

Vi lyssnar på Jämställdhetsstrateg Karin Schenck-Gustafsson, SLL.

Schenck-Gustafsson är Professor i cardiologi vid KI. Hon är starkt engagerad i jämställdhetsfrågor, och tar upp problematiken med att inte ta hänsyn till de biologiska skillnaderna inom medicin och hälsa.

Kvinnor och män behandlas inte på samma villkor, eftersom man inte tar hänsyn till att män och kvinnor rent biologiskt fungerar olika. Män och kvinnor har olika genetik, även i de kromosomer som inte är könsspecifika.

Det blir därför ett stort problem att det inte är självklart att man redovisar könsspecifik statistik.

Schenck-Gustafsson rabblar snabbt exempel på problematik. Kronisk smärta lider mest äldre kvinnor av, men de flesta (67%) av undersökningarna/forskningen har gjorts på manliga djur…

Vid missbruk, tål kvinnor generellt halva dosen, vilket måste tas hänsyn till vid rehabiliteringen. Kvinnor bryter ner alkoholen mycket långsammare. ”Vi som jobbar med det tar det för givet, men när man skriver om det eller forskar, så tar man inte hänsyn till våra biologiska olikheter.” 2/3 av alla sjukvårdskontakter tas av kvinnor. Kvinnor tar ut mer mediciner, och får oftare fel medicin, och får dessutom ofta fler och annorlunda biverkningar.

Val av vem som får forskningsmedel till vilken forskning är därför en stor och viktig fråga, för vår framtida hälsa och jämställdhet.

Sjukdom och hälsa upplevs också olika av socialiserade skäl.  Schenck-Gustafsson beskriver ett tydligt mönster där könen generellt resonerar enligt följande när de skrivits ut efter hjärt- och kärlproblem:

  • Män säger att det är chefens fel att han tvingats stressa så mycket, och känner nu mest stress över ”hur ska jag kunna återgå till jobbet”.
  • Kvinnor säger det är ”mitt fel, jag har levt fel”, och känner nu mest stress över ”hur ska jag orka ta hand om mitt sjuka barnbarn, eller min sjuke man” osv.

Det krävs ett aktivt och medvetet arbete för jämställdhet. Hälften av alla läkare i Stockholms läns landsting har gått jämställdhetsutbildningen. Den utbildningen avslutas med att de får ta fram ett exempel på jämställdhetsskillnader. Flera av dessa exempel har sedan fått medel för att undersökas vidare eller forskas utifrån.

Det bådar ju gott!

Kvinnofridsarbete inom socialtjänsten

Posted on by
Reply

Nu är startfältet för Lisa Blombergsson och Ulrika Sandberg, Rinkeby-Kista SDF

Föreläsningen börjar med att vi får förklarat att våldsutsatta i många fall får antingen inget bra stöd, eller om de har tur fått träffa en eldsjäl. Det är varken rättssäkert eller professionellt bedömt.

Det är inte ok!

Vi får förklarat strategin med jour, utredningar, insatser med samtalsstöd, praktiskt stöd, kontaktperson osv. Det är hantering av symptom som vi måste få professionell struktur på så att vi säkerställer kvaliteten.

Beteendeförändringen måste ju ske hos förövaren, inte främst hos den utsatte, (som förstås dock också måste se över sitt liv, varför den accepterar våldet osv.) I Rinkeby-Kista har de ett program som heter ”Säkrare pappor” där man arbetar efter en kanadensisk modell, som haft goda resultat.

Hipphipp Kanada.

Det spelar stor roll HUR man jobbar, inte bara ATT man jobbar. I väl utfört arbete går väldigt få kvinnor tillbaka till ett våldsamt förhållande, och män som får vård och behandling minskar också de väldigt dåliga siffrorna vad gäller återfallsbrott.

När vi gör fel – blir det extremt dyrt för samhället – och för de enskilda individerna.

Framtida utmaningar:

Vem ska betala?

Hur kan kvaliteten säkerställas?

Hur gör andra länder/städer?

Fler förslag från Kanada kanske!?

Allt relationsvåld är en skam för samhället, och det är vårt gemensamma ansvar som inte bör ligga på välgörenhetsnivå.

Halvtids rapportering om regional strategi för jämställdhet

Posted on by
Reply

Scenen tas av Josefine Carnof och Elin Engström

Uppföljningen presenterar hur det går med strategin nu när vi kommit halvvägs. De har delat upp hur det går i två (egentligen tre) olika delar. Jämställdhetsområdena har delats upp på de områden där det är 1) hög överenskommelse, 2) låg överenskommelse och 3) som inte går att lägga i något av dessa fack.

Uppdelningen är rätt självklar. Alla kan acceptera och tycka att det är ok att arbeta inom jämställdhetsområden som våld mot kvinnor, satsa på kvinnors företagande samt att satsa på utbildningar, information, insamlande av statistik osv.

Alltså väldigt ofarliga områden, som nästa kan snudda till välgörenhet. Information och utredningar är ju rätt harmlösa… Statistik på hög bidrar inte till ökad jämställdhet.

Låg överenskommelse är däremot att vilja göra förändringar vad gäller arbetsmarknaden samt att se över ojämna livsvillkor. – För då klampar vi in på någons revir och det blir massa ”jobbiga” förändringar i samhällsstrukturer.

Undantaget är det som ej kategoriseras enligt de första två principerna eftersom det inte kan fördelas via behov och möjligheter på samma sätt. Det handlar om internationellt samarbete vad gäller jämställdhet. En självklar fråga är människohandeln som har ökat. För sexuella ändamål är det relativt konstant, men övrig människohandel ökar. I övrigt sker samarbetet mest som utbyten, vilket alltid är positivt!

Kontentan av rapporten: Vad vi måste satsa mer på är att bredda arbetsmarknaden för kvinnor och män samt skapa jämställda livsvillkor.

Nationella avtryck gör skillnad – ledarskapet än en gång!

Vad har vi lärt oss och vad kommer vi göra ?

Seminarium om uppföljning av den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län.

Posted on by
2

Salen är full. Det är roligt! Väldigt höftat bedömer jag att 95% av de närvarande är kvinnor.

Lennart Dahlberg, Förbundsdirektör kommunförbundet i Stockholm: börjar med att läsa en insändare. Den börjar i stil med konstaterandet att om VD har röd chef så har snart alla i organisationen det, om VD aldrig har slips så är snart hela gänget slipslösa. ”Käre VD/Direktör/ chef, om du ber alla sälja mer, så springer de fortare, om du ber dem sköra ner, så åker sopborstarna fram, osv, osv” och så fortsätter den att det kanske vore kul att börja något nytt. Säg att jämställdhet och mångfald är prioriterade frågor. ”Och då kanske du säger, att jämställdhet börjar underifrån, men nej så är det inte det börjar med dig käre VD.”

Ledarskap, och än en gång ledarskap. Allt går så mycket fortare och smidigare om vi har ett tydligt ledarskap.

Gräsrötter är viktiga, för att de kan förmedla kunskap och insikt om verkligheten och säga emot de ledare som glider bort från sin uppdrag – att tjäna sitt folk. Vi ser det i flera länder just nu, en stark kraft som vill förändring, underifrån – som leder till att den slö tänkande, egotrippade, självcentrerade ledaren, måste bort.

Men det är ju en är ju en rätt jobbig och besvärlig väg att gå. Det är ju mycket smidigare om ledaren är en tänkande, godhjärtad och processorienterad person, som vill sina medarbetare och sin verksamhet väl.

Om landet/organisationen/företaget/o dyl. är en relativt väl fungerande plats, vill det ganska mycket till innan gräsrötterna underifrån ryter ifrån. De flesta vill inte uppfattas som bråkig och besvärlig, och man är ju ganska mån om sin post och karriärmöjlighet….

Mångfald och ökad jämställdhet, gagnar både samhället i stort, den enskilde individen och din organisation/företag osv. Och som sagt handlar mycket av detta om ledarskap.

Så jag återkommer till könsfördelningen i rummet. Med tanke på de siffror vi fått presenterade idag vad gäller könsfördelning på beslutsfattande poster: här är de engagerade gräsrötterna, inte de som idag är ledare och ska vara de som går före i dessa frågor.