Älvorna förbereder våren! Vilken älva är du?

Det är vår i luften! Naturen får en nystart och vi firade för ett par veckor sedan vår lilla dotter Sonjas 4 års dag! Hennes val av tema på festen är därför perfekt: En av älvornas viktigaste arbetsuppgifter är att se till att årstiderna skiftar när de ska och på rätt sätt.

Tingeling är en busig, egensinnig och modig liten älva. Storlek är inte måttet på hur viktig man är här i världen! Tingeling lär sig att om hon är sann mot sig själv så kan magiska saker hända.

Olika älvor har olika arbetsuppgifter. Tingeling är en kastrullälva. Det betyder att hon är duktig på att bygga, fixa, laga och hitta på nya fiffiga lösningar för att underlätta vardag och fest!

Det stämmer faktiskt också väldigt väl med resonemangen runt den organisationskultur vi vill ha i nätverket Yennenga Progress. Livet handlar om att hitta hur just du kan göra livet bäst, låta det fånga dig och du kommer att se att det kommer att ta dig till oanade höjder! Alla är viktiga här och nu!

För vårt kalas fokuserade vi på att Tingeling går i vårtankar och hur naturen bäst ska väckas och vårdas! I Burkina Faso har de samma årstidscykel som här i Sverige, fast där ska naturen inte väckas efter snö, utan efter torka. Dottern Sonja önskade sig därför bidrag till att plantera träd och buskar, samt utveckla grönsaksodlingen för barnen på förskolan i byn Nakamtenga i Burkina Faso! Förutom att det är ett bra kosttillskott i skolbespisningen, skapar det kunskap och natur och grönska.

Vi fick på barnkalaset ihop 1160 Sek, vilket känns jätteroligt och vi ser fram emot att nu i slutet av mars sätta arbetet i verket! Stort tack till alla våra fantastiska gäster! Också kanske kommer våren även till Sverige…

Vi samlade våra älvkrafter och partade loss och vi fortsätter att sprida älvstoft!

De anställdas förening – entreprenörstänket växer och frodas!

Det är ansvar och ljusa framtidsutsikter.

Burkina Faso är föreningarnas land. Då det finns ett gemensamt problem så startas en förening för att tillsammans hitta en lösning. Eller helt enkelt där man ser en möjlighet att samsarbeta.

Nu har de som arbetar på förskolan i Nakamtenga bestämt sig för att starta en förening för de anställda. De vill utveckla arbetet med skolans grönsaksodling, de funderar på djuruppfödning i liten skala, samt möjligheten att hålla kurser för elevernas föräldrar.

Skolan är redan sedan länge en deras utgångspunkt för många aktiviteter. Då förskolebarnen gått hem mitt på dagen, är de ofta kvar för genomgång och utvärdering av dagen, men också för att ordna med privata saker, som tvätt, läsning och nu även mailskrivande i skolans datorsal.

På skolan finns el och vatten och stora fina ytor, vilket underlättar tvätt och torkning. Något som de alla saknar hemma. Då de fått barn, och har föräldraledigt har de ofta kommit någon dag efter förlossningen och frågat om de verkligen måste sstanna hemma, eller om de får börja jobba igen. Skolan är en del av deras liv och intresse. Lärarnas bebisar är också med på skolan, med en barnflicka, till dess de är stora nog att börja i småbarnsklassen.

Förskolebarnen får ett rejält mål mat på skolan varje dag, samt fruktstund. I ett land som Burkina Faso, är det ibland svårt att få tag på frukt och grönsaker såhär på landet. Det finns en liten köksträdgård på skolan. Där odlas frukt och grönsaker så att de slipper köpa allt, och framförallt så att eleverna får följa grönsakerna från sådd till skörd, vara med och vårda plantorna, arbeta med kompost och sparat regnvatten.

Då de häromdagen bjöd på jordgubbar under fruktstunden, passade de på att studera jordgubben emd förstoringsglas och gick ut hela klassen och tittade på plantorna. Det är jordgubbstid i Burkina Faso och jag njuter av de stora lass jordgubbar som syns överallt i stan!

I julas strulande det med överföringen av pengar till skolans kassa, och det var då tanken om de anställdas förening tog fart på riktigt. De vill inte vara så beroende av kassan för att kunna tillgodose att barnen får i sig vad de behöver.

I föreningen är tanken att satsa extra på skolträdgården. De anställda planerar att vara här på lov och helgdagar och dela upp ansvaret mellan sig för vattning och skötsel av trädgården. Då ökar självförsörjningen av frukt och grönsaker till skolan, och eventuellt överskott kan delas mellan lärarna och säljas på markanden för att öka på skolkassan.

I och med odlingssäsongerna kommer vi alltid att behöva köpa till för att komplettera frukt och grönt, men lärarnas initiativ och handlingskraft visar på entreprenörskap och ansvarstagande. Det ger hopp och förtroende att livskraften beror på starka människor som tar ansvar. Arbetet är inte bara ett jobb för den egna försörjningen utan en livsstil som bidrar till att förändra världen!

Hurra för lärarna och de andra anställda vid förskolan i Nakamtenga!

Höjd ambitionsnivå på förskolan!

För drygt 10 år sedan startades en förskola i den lilla byn Nakamtenga i Burkina Faso, i Afrika. Barnen som går där har föräldrar som är analfabeter, i deras hem finns varken böcker eller bilder. Då de börjar skolan vid sju års ålder ska de lära sig att läsa, skriva och räkna på ett språk varken de själva eller deras föräldrar kan. Och de ska börja skriva små krumliga bokstäver utan att någonsin ha ritat en streckgubbe. Under sådana förutsättningar är det väldigt svårt att klara skolan och risken är stor att de istället får stanna hemma och arbeta på åkern.

På förskolan får de leka in det officiella språket blandat med sitt modersmål. De får rita, räkna och skapa. De leker och utvecklas i sitt lärande. Idag har flera kullar börjat skolan och det är de som står längst fram på skolavslutningarna och får diplomen för lyckat skolarbete. Det är uppenbart att de fått en god grund och föräldrarna är omåttligt stolta – och kön till förskolan blir längre och längre!

Här i Sverige är det inte lika tydligt, men förskolan har samma betydelse: att ge barnen en god pedagogisk grund. Att med klossar träna mattesinne, att med upptäckarglädje söka sig till information och kunskap. Förskolan är inte barnpassning (då hade jag kunnat passa mina barn själv!). Förskolan ger en pedagogisk grund för framtida studier! Regeringen har nu presenterat en ny läroplan för förskolan med tydlig höjd ambitionsnivå!  http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-laroplan-for-forskolan-1.1152812

Några viktiga frågor jag för upp på riksnivå:

  • Jag vill att barnen i alla kommuner, ska få 30 timmars förskola även när barnet får syskon eller har sjuka föräldrar, för att säkra den grundläggande pedagogiska utvecklingen.
  • Jag vill garantera god tillgång till pedagogiskt utbildad personal på alla förskolor
  • Jag vill ha ständig kompetensutveckling inom ledarskap, innovativ pedagogik
  • Jag vill genomföra satsningar på kompetenshöjning inom genusvetenskap hos all förskolepersonal för att undvika att låsa in barnen i begränsande könsroller.
  • Jag vill att alla barn garanteras god, näringsrik och varierad kost, varje dag. Vid två års ålder grundläggs våra matvanor och vår hälsa!
  • Jag vill se kompostering, frukt och bär-odling, studiebesök på bondgårdar, både för barns och personals relation till natur och kretslopp.
  • Jag vill ha ökat samarbete mellan omsorg och myndigheter, så att våra barn får rätt hjälp och omsorg, så tidigt som möjligt, både vid sociala problem eller hälsorelaterade problem.

I de tidiga åren grundlägger vi mycket! Vi har inte råd att göra annat än att göra allt som står i vårt makt för att skapa världens bästa skola för varje elev – varje dag!

Läs mer på

http://www.yennengaprogress.se/projekt/nakamtenga

www.minstoradag.org

http://www.conductive.se/forskolasthlm2010/?gclid=CL6mn-XLrqMCFRIqDgod2zF43Q

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/webbLF?ReadForm&showtype=p&lfid=0AE9C74614E0B486C125777D003AF610&kategoriid=003B0B4C

Maila mig gärna på stina.berge@centerpartiet.se om du vill bli min rådgivare och ingå i min kunskapsbank i Riksdagsarbetet eller om du vill veta mer!

Innovation och nytänkande i förskolan

Solen skiner från en klarblå himmel över Stockholm. Jag sitter på ett möte med MKFC och CIS om innovation och pedagogik inom förskoleverksamhet. Vi utgår från Mbekweni i Sydafrika. Varje gång jag sitter i olika arbetsgrupper för internationella projekt, slås jag av hur viktigt det är i förhållande till de svenska förhållandena, och hur mycket input det ger för hur jag vill arbeta för att förbättra de svenska verksamheterna – i detta fall förskolan.

Förutsättningarna är förstås ofta mycket hårdare i andra länder. Samtidigt är de lyckade exemplen minst sagt uppmuntrande.

Catherine som presenterar Mbwkweni börjar med att berätta att 6-7 av 10 i denna kåkstad dör i aids. Kriminaliteten begränsar framkomlighet och påverkar projektet inte minst för att det försiggår så mycket våld och övergrepp som drabbar både barnen och de anställda.

Detta föranleder dock att det runt förkolan utvecklas andra verksamheter som riktar sig till ungdommar, kvinnor och nu har även en pappagrupp startats. I förskolegruppen som stöds av CIS  ingår nu 27 förskolor med ca 3000 barn och ett 100-tal förskollärare.

Precis som i exempelvis Nacka, har de i Mbekweni satsat på datorer i undervisningen. Det är lätt till att se enkelheten i kåkstadens skjul och undra hur det skulle funka med datorer när familjerna varje dag kämpar för mat för dagen.  Men kvinnorna förstod att för att dessa kids ska ha en chans längre fram så måste man få in även datorvana!  Världen är häftig och det finns så mycket spännande teknik att använda i de mest fascinerande sammanhang.

Catherine uttrycker att utbyten mellan förskolor i Sverige och förskolor i Sydafrika gett fantastiska resultat – åt båda hållen! Något som exempelvis är viktigt att visa i Sverige är att visa hur vi aktivt arbetar med genusfrågor och jämställdhet. Och jag blir tacksam när Catherine sätter fingret på att hon upplever att pendeln i Sverige slagit långt ifrån det egna ansvaret. Vi är väl medvetna om vad vi har för rättigheter men för att en demokrati ska fungera så måste man också inse att rättigheter också innebär skyldigheter. I samarbete med andra länder blir det väldigt tydligt – även för vår svenska kontext.

För att även barnen ska kunna följa utbytet och ”se” varandras länder och sammanhang, finns det två gosedjur som reser med och fotograferas i olika sammanhang, som sedan kan visas på respektive förskolor. Smart idé!

En annan sak som de i Sydafrika gör, som även Nacka infört, är att utse ”bäste pedagog”! Att lyfta fram innovation och uppmuntra pedagogisk utveckling, är något jag hoppas ska sprida sig snabbt i Sverige och andra länder!  I Sydafrika går det till så att man under en hel vecka tävlar. En av förskolelärarna som varit i Sverige på utbyte och implementerat framförallt småbarnspedagogiken, vann priset som landets bästa lärare förra året.

Förskola och grundskola är basen för så mycket i samhället! Bra resurser på basnivå gör att man slipper många problem senare i livet! Vi måste plocka russinen i vad andra länder och kommuner kommit fram till, som lyfter våra egna verksamheter! Uppmuntra innovation, satsa på barns rättigheter och en kreativ och uppmuntrande pedagogik!