Raise a Hero

Alla hjärtans dag är en strålande uppfinning! Och visst får vi argument som att vi borde visa vår kärlek VARJE DAG, vara snäll mot mor och far inte bara på morsdag och fars dag, uppmärksamma förtryck av kvinnor inte bara på kvinnodagen etc – men världen är ju så full av saker som händer, att jag är övertygad om att temadagar är strålande för att ge ny inspiration, påminna lite om aktuell fråga och kanske ge lite nya verktyg att kunna praktisera det även resten av året!

I våra förskolor och på den nyöppnade primärskolan i Burkina Faso har vi nu sammanlagt 168 barn. Nu denna fantastiska alla hjärtans dag vill vi på Yennenga Progress bjuda in till vårt projekt Raise a Hero! Först till kvarn!

Alla barn har rätt till utbildning enligt Barn-konventionen. Utbildning förändrar radikalt förutsättningarna i livet. Det är hos de allra minsta barnen som vi grundlägger inlärningsförmåga, goda värderingar, miljöhänsyn, demokratiskt tänkande och så vidare! Det är en fantastisk möjlighet och du kan vara med!

Du har chansen att följa ett barn, från förskola och uppåt, i ett av världens fattigaste länder, Burkina Faso. De flesta föräldrarna till barnen är självhushållande bönder och har själva inte möjlighet att betala hela kostnaden för vad barnens skolgång faktiskt kostar. Det är därför din insats är värdefull och så nödvändig.

För ditt bidrag på 200 kr i månaden får barnet gå i en bra skola med väl utvecklad pedagogik med barnets behov i centrum. En undervisning som fokuserar på barnens kreativitet och lust att lära.  Barnet får det skolmaterial det behöver, ett ordentligt lagat mål mat varje dag och färsk frukt. Och så borstar de tänderna varje dag efter maten! Skolan arbetar ständigt med att ta tillvara föräldrarnas engagemang. Vi genomför projekt i och runt skolorna, som kommer hela samhället till godo. Du får här möjlighet att vara med i en spännande process, konkret genom att följa en liten hjälte – ett specifikt barn – hela skolgången och sedan hur länge du vill ;-)

För 200 kr i månaden byggs framtiden.   

Anmäl dig via info@yennengaprogress.se så skickar vi ”Raise a hero-startmaterial” och hjälteskapet är i gång! Du kommer som Action Hero också att tipsas om olika sätt att komma närmare verksamheten. Du kan dessutom engagera dig och dina vänner i specifika projekt runt skolan när du vill det! Det blir alla hjärtans dag hela året runt!

Raise a hero and be one !

Mansnätverk

Jag frågade en man som är aktiv i en mansgrupp, hur han ser på näthatet mot offentliga kvinnor. Han svarade att i ett samhälle av utanförskap så blir det så här. När kvinnor tar mark.

Jag funderar: När kvinnorna ”tar mark” känner sig de tidigare normativa männen utanför. Jag blir lite provocerad av ”offermentaliteten” för dessa STACKARS män, som inte hänger med i utvecklingen.

På samma sätt som kvinnor mår dåligt av att förpassas till en definition av att var söta, små, leende, omhändertagande madonnor, så förstår jag mycket väl om män mår dåligt av grottbjörnsdefinitionen där deras värde går ut på att vara muskulärt stark med ständig erektion!

Skillnaden är att kvinnor aktivt, högljutt, organiserat, påläst, forskande, analyserande i massor av år stött och blött den begränsande definitionen av kvinnlighet som lett till att vi sakta men säkert tar bort massa korkade förlegade normer och myter som begränsar oss.

Problemet med männen är inte att ”kvinnor tar mark” utan att vissa av männen förblir tysta, utåtagerande, inte ser sin egen roll i samhället och samhällets utveckling, inte läser på, inte forskar inåt, inte förstår att män som grupp ses som ett kollektiv och (tyvärr) måste ta ansvar för varandras uppförande, så att de själva kan definiera den normativa manligheten som de så småningom kan vara stolta över.

Det finns nut heads i alla läger, män och kvinnor, det finns psykopater i alla läger, män och kvinnor, det finns elaka i alla läger, män och kvinnor , MEN majoriteten är tack och lov fina människor. Så det är dags att DE skapar normerna! Och det är i pressande situationer och konflikter, i aggression som de begränsande könsrollerna vi konkar runt på poppar upp – som i näthatet.

Let the work begin!

 

Jämställdhet högt på dagordningen

Hörde på radion i morse att män som har mer könsstereotypa värderingar också är mer våldsamma än de mer jämställda männen. Och läste sedan artikel om hur vi påverkar våra döttrar till en destruktiv självuppfattning…

Ja vi har ett VÄLDIGT stort ansvar att själva ta ansvar för vad vi förmedlar. Och det handlar inte om att moralisera. Det handlar om att förstå att även små subtila signaler är starka trumpeter…

Det är nästan läskigt stort ansvar vi har… Mänskliga rättigheter handlar framförallt som mänskliga skyldigheter – skyldigheter att förstå och ta ansvar för vår roll i samhället. Det är lätt att misslyckas men det är inte en ursäkt att inte försöka. Det är vår plikt att läsa på, hålla oss uppdatera och själva alltid vilja utvecklas.

Jag vet att det gör ont att inse sina misstag. Jag gör dem hela tiden. Men att se dem är ett första steg, försöker jag intala mig själv!

 

 

In i en annan värld och på sätt och vis in i min egen

Jag älskar att läsa. När jag ammade mitt första barn – och satt i timmar – slukade jag bok efter bok. Efter det har livet liksom kommit “emellan”.

Tills nu! Jag har fått en ny vän  - som dessutom förser mig med böcker! Jag älskar böcker, och känner mig barnsligt nöjd när jag går genom staden med en ny trave under armen! Och första boken slukade jag på mindre än ett dygn!

Och nu fortsätter jag. Jag har lagt dem i ordning och ser fram emot varje rad. De är som när böcker är som bäst, att de liksom känns som en bekräftelse, att jag på något konstigt sätt känner mig sedd i dem. Kanske för de tankar de förmedlar, kanske för de känslor de ger mig.

Hur det än är så får jag börja med att rekommendera den jag redan läst ut. Den har ett imponerade upplägg. Och känslan den gav mig sitter fortfarande kvar nu tre dagar efter det att jag läst ut den! Den har mycket att säga om vägen att bli en hjälte!

 

TRO!

Är idag fortfarande uppfylld av energin från Entreprenörsgalan som hölls i går kväll. Som min bordsgranne kommenterade om vad som nyss sagts på scen, att “energi” är något signifikant i en sådan här samling: eller att vi här sitter 600 med ADHD!

Kanske ligger det något i det! Tydligt var att här var en stor grupp, dedikerade, engagerade och drivna människor. och det sas många kloka och inspirerande saker.

Någon opponerade sig emot att man på scen pratade om att tydliga värderingar är viktiga för att lyckas. Han sa att han inte alls tycker att alla har värderingarna som gemensam faktor utan att det är något helt annat.

Jag tycker inte att någon i panelen lyckades svara på hans fråga, och jag tycker att han missförstått hela diskussionen. Det handlar inte om att alla entreprenörer har SAMMA värderingar och att man måste ha dessa för att lyckas. Det handlar om att man har TYDLIGA VÄRDERINGAR oavsett vilka dessa är.

Så vi skulle kunna säga: det är viktigt att sätta upp en målbild och formulera vilka krafter och vilka värderingar vi vill ska prägla vår verksamhet för att nå dit. Så tydliga värderingar är helt grundläggande för att lyckas – men var och en blir salig på sin tro!

Så you better have one!

 

Känna

Det är inte lätt att bli vuxen. Att vara stark och rationell. I förhållande till sina föräldrar måste man ju hitta en balans mellan att alltid vara barn och få vara ”liten” och att bli vuxen och ha en ”vuxen” relation.

Jag har flyttat hela mitt liv. Mina föräldrar har flyttat hela mitt liv. Mellan länder och städer. Jag älskar att flytta. Jag älskar att både packa och packa upp. Jag älskar att ”börja om”, planera och sätta nya mål.

Men baksida är att nära och kära är utspridda. Att det ibland blir på tok för sällan man ses. Facebook är fantastiskt och ger möjlighet till en ”vardag” med människor på andra sidan jorden. Men det går inte att ha ”istället” för. Det är ett komplement.

Nu har mor och far flyttat igen. Jag har teflonminne, men jag kan inte minnas att jag brukar sörja. De gör ju vad jag gör, vi delar passionen. Men den här gången sörjer jag. Kanske bottnar det i helt andra saker, för det känns inte helt rationellt. Jag är vuxen…

Barnen reagerar som vanligt på helt olika sätt. Det äldre barnet har alltid varit en känslo-svamp och suger åt sig stämning och känslor, och känner med mig. Och nu i detta gråter han med mig och sörjer, och om jag skrattar är han snabb på att haka på, befriad från tyngden. Den yngre kör tvärt om! Hon berättar alla händelser och historier och situationer, som hon vet att jag brukar skratta åt. Hon läser mitt ansikte och försöker trigga allt hon kan för att jag ska skratta.

Barnen får bära sin föräldrars känslor. Pluttisar.

Känslor på gott och ont. Ibland undrar jag om jag ska skydda barnen för känslorna. Men nej, känslor är av godo, åt vilket håll de än är. Saknad kan vara vackert. Längtan lika så.  Och sorgen. Den dag vi slutar känna är världen illa ute. Så känn och lev.

Plikttrogen

Kanske lite Lutheranskt som vi är fostrade här i nord, tänkte jag att definitionen av plikttrogen är att stanna kvar och kämpa, inte ge upp även då det ser i det närmaste hopplöst ut! Att förändra inifrån, stanna kvar….

Men även om det fortfarande är lite svårt att faktiskt säga det högt (nu skriver jag !) så tror jag att det är dags för en omdefiniering. Det är inte alltid rätt att stanna kvar, att stångas och kämpa och gråta, när värdegrunden tycks spreta åt var sitt håll.

Som så klokt har sagts: ett barn gör inte vad du säger utan vad du gör.

Alltså: det bästa sättet att övertyga som omgivning måste vara att vara ett gott exempel i handling, och att lyfta fram så många goda exempel man kan. För att uppnå resultat så fort som möjligt är “plikttrogen” enligt min nya definition att hålla sig borta från energiätande människor med märklig livs/människosyn och istället lägga all energi som går på alla fantastiska hjältar vi har runt omkring oss! Ju mer plats och uppmärksamhet vi ger åt det goda och modiga människor, desto fler tillfällen får övriga att “övertygas” om att detta är the way to go!

Ibland går det inte att ta till sig teorier även då den låter klok. Man behöver SE och nästan KÄNNA på hur det funkar i verkligheten. För teorier funkar ju dessutom inte alltid i verkligheten…

Boosta alla människor med civilkurage som du ser omkring dig! Hejja på alla som hittar på coola projekt som leder samhället framåt! Om alla goda skulle få uppbackning av dem de vet egentligen håller med, skulle fler våga ställa sig upp och ta ansvar!