>
Sonja 2 år!
Alla är inte lika pigga på morgonen!
Kort rrån Gudmor Anna som meddelade att hon gift sig! Och kakor från Kholod.
Och så en stolt storebror som hjälper till att öppna paket och blåsa ljus!
Grattis lilla älskling!
1
Monthly Archives: February 2009
Att hitta den samlade kraften
Jag har förmånen att känna en fantastisk människa som heter Martina. Just nu är hon på “fältuppdrag” i några månader igen och befinner sig i Kongo. Förutom att hon är en oerhört kompetent, varm människa, kan hon dessutom formulera sina iaktagelser på ett fascinerande sätt. Jag följer hennes resedagbok, och hennes texter lämnar mig aldrig oberörd.
Idag läste jag:
“Det är också fascinerande hur krigskulturen skapas. Jag tror det var i Sierra Leone det var en aktion som hette ”Every Living Thing”. Då är det inte svårt att föreställa sig en tioåring som har tvingats döda hela sin familj och inte har något annat att kalla familj förutom sina rebellbröder och -systrar och bygger hela sin identitet och acceptans av gruppen på att utföra de uppdrag han får. Dessutom är han förmodligen så drogad att han inte kan hålla många kommandon i huvudet utan rusar iväg på den mission han är ute för att utföra. De var så smarta och kom på ett så slagkraftigt namn ”Every Living Thing”, för då är man ju verkligen ute för att ta livet av allt som lever, från höns till människor. Om vi som jobbar för det goda bara kunde komma på lika slagkraftiga slogans som verkligen får folk att agera enligt slagordet och förändra beteenden som våldskulturer och utnyttjande av människors svaghet. “
ja, vi måste hitta på slogans med lika mycket kraft som denna onda hjärntvätt för med sig. Tänk att kunna skapa sådan stämning att människor gör vad som helst. Det borde kunna gå att göra i även goda syften. Det är ju så många onda som lyckats. Dock i kombination av hot. Rädsla är ett effektivt medel. Svårt att skrämma någon till godhet. ..
Vi måste vara mer innovativa och våga mer i vårt arbete för fred.
Hjälp eller stjälp
>Debatt är bra. Det för oss framåt. Som grundaren till framgångsrika Founders Alliance sa idag ”Lika barn leka bäst, olika barn hittar på nya lekar.”
Ibland känns det som att mycket energi får läggas på att förklara ”självklarheter” för exempelvis Timbros ibland opålästa debattörer som med Timbro som fasad får oförtjänat mediautrymme.
Men som sagt, bara man får plats för förklaringarna så är det bra att frågan lyfts. Därav en intressant morgon på Riksdagen där Kenneth Hermele presenterade en del av materialet i sin bok Hjälp eller stjälp, biståndet och tillväxten.
Biståndet är något som debatterats flitigt. Är det bra eller inte. Onekligen har mycket bistånd gått fel. I fel fickor eller i projekt som helt enkelt inte levt upp till ambitionerna.
Och om du pratar med entreprenörer som är högst ”lyckade” med ekonomiska mått mätt så kan de berätta om många floppar och hårda ekonomiska misslyckanden på vägen upp. Fråga Kamprad eller New Wave-Torsten. Men då ses misslyckandet som något att dra lärdom av. Inte att vi ska sluta utveckla vårt entreprenörskap.
Hur är det i stora drag med biståndet och hur mäts framgången? Att som Timbro mätta bistånds framgång i ekonomisk tillväxt är ju som att säga att ju rikare du är desto lyckligare är du. Jag menar inte att säga att ”fattiga människor är så glada och älskar varandra” utan att ett lyckat projekt kan mätas i ökad demokrati, renare dricksvatten, fler barn i skolan, större jämställdhet, större respekt för de mänskliga rättigheterna – saker som troligtvis leder till ökad ekonomisk tillväxt, men på väldigt mycket längre sikt. Dessutom behöver inte ekonomisk tillväxt i ett land vara speciellt väl fördelat…
Dagens bistånd har mycket att se över, många metoder och ramar att ifrågasätta och omarbeta. Vi måste definitivt öppna upp för ”nya lekar”. Men innan allt för många stenar kastas mot en verksamhet full av dedikerade, kompetenta, driftiga människor runt om i vår värld, som gör underverk för mänskligheten, så skulle jag rekommendera att välja vad man vill uppnå med sin debatt. Är debatten till för att konstruktivt hjälpa eller för att stjälpa?
Det är en fråga som många borde ställa sig, både Timbro och medier!
Vi kan uppnå positiv förändring. Milleniemålen måste vi nå omgående. Om vi vågar öppna för att hitta på nya lekar, så kan vi nå ännu längre och så småningom kan Timbro få se vad som ger långsiktig, hållbar ekonomisk tillväxt.
Hälsning från Abir inför valkampanjen till EU-parlamentsvalet 7 juni 2009
>Som trea på Centerpartiets lista, med en lite annan bakgrund än de flesta andra kandidater, vet jag att jag har stor möjlighet att lyckas med den ambitionen. Visst är de 18000 kryss jag hoppas på mycket, men det är långtifrån omöjligt.
Tvärtom. Jag är helt övertygad om att min bakgrund och mina erfarenheter gör att jag kommer både att kunna bli vald och dessutom bidra med ett unikt perspektiv för att utveckla EU:s roll i världen. Jag har sett alltför mycket av europeisk tvehågsenhet inför vårt globala ansvar för att sitta still i båten och vara nöjd. Europa har, med sitt demokratiska, frihetliga och upplysta ansvar ett långt större ansvar för världen än vad man tar idag. Men istället har den europapolitiska debatten, inte bara i Sverige, kommit att bli alltmer navelskådande och ängslig.
Europa har kommit att sluta sig alltmer mot omvärlden. Murbyggarna i Europa, deras tid borde vara över, istället skall vi riva de kvarvarande hindren i det som ibland kallas fästning Europa. Jag är trött på “vi och dom”-mentaliteten, det finns ingen människa som är för långt borta!
Alltsedan Sverige blev medlemmar i EU har den europapolitiska debatten handlat om vad vi inte vill med Europa. EU ska inte ha beskattningsrätt, trots att nästan alla inser att gemensamma miljöskatter är helt nödvändiga för att åstadkomma verkliga resultat mot utsläppen av växthusgaser. EU ska inte ha gemensamma militära styrkor, trots att vi gång på gång får bevisat att beroendet av nationella insatser gör att insatser blir för små och för sena. EU ska inte tala med en röst i internationella sammanhang, trots att vi ser hur det ständigt leder till ett splittrat och därmed svagt EU i internationella sammanhang.
Jag vill något annorlunda. Mitt EU har ambitionen att vara den goda stormakten, som tar en självklar roll i världen och som inte tvekar att stå upp för de grundläggande värden som är Europas storhet. Vi får inte ens tveka att stå för en moralisk imperialism ifråga om de värdena. Demokrati, rättstrygghet och mänskliga rättigheter är inte några kulturellt betingade värden som man kan kompromissa med i förhandlingar om olja eller i kriget mot terrorism. De är universella värden som måste prägla unionens hela arbete, inifrån och ut. I förhållningssättet till de egna medlemsstaterna och i en långt mer aktiv utrikes- och handelspolitik.
Däri ligger också möjligheten för Europas medborgare att känna stolthet över unionen och vad den står för. Det är först när Europas ledare gör sig fria från offerskapet och börjar ägna sig åt ledarskap som de egna medborgarna kan göra det. Och för att nå dithän behöver vi företrädare som vägrar vara offer. Min kandidatur handlar lika mycket om att göra upp med det omhuldade offerskapet i Sverige, bland infödda och invandrare i lika utsträckning, och att ta det företrädarskapet med mig till Europa. Jag vill vara en modig europaparlamentariker i en allt modigare europeisk union.
Nathanael och längtan efter liv och mening
>
Nyss hemkommen från en föreställning som väckte många tankar, lite tragiskt igenkännande men samtidigt värmande och vacker. Gick därifrån och bubblade av minnen och personer, historier jag mött och tankar om kultur och liv i detta nordliga land.
En musikal kallas det nog eller musikalisk monolog.
Föreställningen är skriven och framförd av Niklas Löjdmark. Smart, välskriven, bra musik och som sagt, den stannar kvar i medvetandet.
Jag ser många människor i mitt förflutna och nu, som jagat efter att uppleva känslor i ett samhälle där allt är “ok”. Allt flyter på och är rätt bra, men starkare känsloyttringar uteblir. Funderingarna över meningen med livet och hur man skapar den. Att man misstar känslor för att vara smärta och försöker då åsamka sig själv eller sin omgivning smärta – för att något ska hända, som ger känslor.
Niklas Löjdmarks historia är dock långt ifrån deprimerande och sorglig – den är underhållande och vackert framförd! Och jag tror att alla kan må gott av att se den – oavsett om man känner igen sig själv eller någon annan. Löjdmark och hans Nathanael berör!
Heja Niklas!
Det går en föreställning nästa söndag också, den 22 februari, så passa på att få en fin kväll! Mer info på www.niklaslojdmark.se
Happy Valentine!
>Alla Hjärtans dag är den dag som ger störst blomförsäljning i Sverige, näst efter julen!
Dagen firas till minne av ett romantiskt helgon och det är en väl vald anledning att fira! Kärlek ska premieras! Det finns många berättelser om helgonet Valentine. Jag har klippt ut följande:
Sankt Valentin var kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter som han var mycket förälskad i. Sedan dess har unga kärlekspar skickat kort på Valentindagen.Valentin brukade också plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Och seden att ge bort blommor på Alla hjärtans dag lever än idag.
Massor av kort och blommor önskar jag er denna dag, men framförallt kärlek!
Glassigaste hemsidan
>
Det är intressant att alla seminarier och möten man besöker, oavsett vem som anordnar dem, tar upp hur vi ska lösa krisen!
Det är rätt härligt! Det finns så många krafter, så många nätverk, roliga sammanhang, glada, positiva människor, att det inte alls borde vara omöjligt – att rädda världen, ekonomin och mänskligheten.
I går var jag på ytterligare en sådan glad tillställning. Glittriga Berns med drinkar och snacks, framgångsrika företagare som var där för att nätverka, inspirera och bli inspirerade.
Jag blev inspirerad! Founders Alliance är dessutom ett intressant fenomen. När jag så småningom har en hemsida vill jag att den ska se ut som deras! http://www.foundersalliance.com/
Underbar färg och en ren framgångssaga! Kanske blir det inte pengaomsättning jag kan stoltsera med, men jag ska göra mätbara framgångar – jag lovar!
Näringslivet räddar världen
>
På minglet i pausen på seminariet kommenterade en kvinna jag träffade – ja nu arbetar ju alla med att rädda världen. Som att det inte är något unikt alls i det – och det är ju bra!
Vi var på Chinateatern, det var ett seminarium om hållbart företagande som hölls i av bland annat näringsdepartementet.
Vi var på Chinateatern, det var ett seminarium om hållbart företagande som hölls i av bland annat näringsdepartementet.
I ett sådant sammanhang stämmer hennes kommentar. Alla som var på plats i den närmast fyllda salongen, var ju på något sätt utsedda av sitt företag att arbeta med hållbarhetsfrågor. Det var inspirerande och roligt. Sådana samlingar ger alltid nya kontakter, nya visitkort i fickan, nya tankar och lite extra att ta tag i.
Upplyftande att höra om IKEAs arbete, SKF och Max Hamburgare! Dedikerade människor är upplyftande. Att rädda världen är roligt.
Men en del måste uppenbarkligen hotas. Näringsminister Maud Olofsson manade till att ta ansvar – redan innan man står med en mick upptryckt i ansiktet och måste förklara varför man säljer produkter som är producerade rejält oetiskt.
Företagen som presenterade sig på scen slungade ut ”slogans” om sitt hållbarhetsarbete som konkurrensmedel i stil med:
”Vi vet att det fungerar i praktiken, men funkar det i teorin?
Bad strategy – extraordinary people will only achieve ordinary things.
Good strategy – enable ordinary people to achieve extraordinary things.
Och så kom Sir Winston Churchills ord: Every day you may make progress. Every step may be fruitful. It’s a journey not a destination.
Jag ska spara de citaten till den egna organisationen!
Huvud, hand, hjärta och hälsa
>En eftermiddag i veckan går mina barn på 4Hkurs. 4H:s vision är “att alla barn och ungdomar ska utvecklas till engagerade och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden.”
De 4 H:na är definierade enligt nedan:
“En engagerad person vågar ifrågasätta och ta ställning, detta genom fostran i föreningsdemokrati i enlighet med vårt första H (Huvud – kunskap).
Hon klarar också av att gå från idé till handling (Hand – färdighet).
I gruppen respekteras varje individ oavsett kön, social eller kulturell bakgrund. Detta enligt hjärtats H (Hjärta – respekt, medkänsla, empati). Den som visar respekt för omvärlden är medveten om samspelet i och mellan djur, natur och människa och kan se sig själv som en del av helheten. En helhet där ett fungerande samspel är A och O för att naturen, djuren och därmed också vi människor ska må bra (Hälsa – sunt levnadssätt).”
Det är en fantastisk filosofi, och idag när vi stod ute i det vitt, gnistrande vinterlandskapet i skymningen och storebror skulle leda in fåren, stäckte sig lilla syster upp och ville att jag skulle lyfta henne. Hon sa: “Jag vill nå till månen!”
Ja min älskling, om vi lever efter de 4H:na kan vi uppnå alla drömmar!