Krig i Mellanöstern

Ett nytt krig blossar för fullt i mellanöstern. Eller ska vi säga ett gammalt? Kriget är inte bara politik, utan ett omänskligt lidande. Det finns många frågor att ta tag i och en fråga som i krig är högst påtagligt är genusfrågan. Och som vanligt behövs då en första klargörande definition: Genus är inte en kvinnofråga utan konstruktioner av maskulinitet och femininitet. När vi talar om krig och att få ett slut på det känns genusfrågan ofta marginell. Varför tjafsa om det när folk dör oavsett kön!? – Därför att det kanske – i de flesta fall tveklöst – hade underlättat fredsbyggandet och återuppbyggnadsarbetet, om man hade tänkt på våra olika roller och vår syn på dem redan från början.

Resolution 1325 tillkom 31 oktober 2000, av säkerhetsrådet, och därmed var kvinnors roll i väpnade konflikter satt på agendan. Trots mycket tal om vikten av kvinnors deltagande är det hittills dessvärre så att åtgärder för kvinnor fortfarande är marginella.

Faktum är att kvinnor på gräsrotsnivå är oerhört aktiva då det gäller konfliktlösning och rehabilitering av samhället. Ofta är det så att kvinnorna faktiskt haft allianser mellan etniska grupper redan under blossande konflikt och därmed har en bra plattform för försoning – ändå är kvinnor frånvarande på den politiska nivån när avtal och fredsfördrag ska skrivas.

Vapenvila behöver dessutom inte betyda att våldet mot kvinnorna är över. Snarare tvärt om. Pressad situation leder till ökade övergrepp i hemmet. Men vem pratar om det? Vapenvila betyder också mer vapen i hemmen som tragiskt nog används mot kvinnor och barn.

Könsrollerna är en mätsticka på utveckling. En varningssignal för kommande konflikt är exempelvis en tillbakagång till traditionella patriarkala könsmönster.

Under en konflikt tar kvinnor över mäns arbetsuppgifter då dessa värvas som soldater. Kvinnorna övertar ansvar för hus, gård, jordbruk, företag etc. Och alla undersökningar visar att kvinnorna gör detta på ett ytterst tillfredsställande sätt. Att kvinnorna dock fortfarande har kvar sina egna uppgifter samtidigt ger en tung arbetsbörda. Omsorgsuppgiften för barn och gamla leder till begränsad rörlighet vilket utsätter kvinnorna för stor fara.

Konstaterande:
Vi måste öka kvinnors deltagande både från sändarländer av fredsstyrkor och i mottagarländerna

Vi måste omsätta vår kunskap och erfarenhet om genusfrågan, internationellt. Nationell och internationell koppling måste bli bättre. Vi måste ställa krav på det svenska deltagandet.

Få vet vad ett genusperspektiv är, särskilt på myndighetsnivå. Namibia och Bangladesh, är de länder som drev frågan starkast då 1325 var på gång.

Genus är mer än en rekryteringsfråga, utan så hemskt mycket bredare. Inom försvaret blir det lätt ett internt perspektiv som behandlar sexuella trakasserier, och man missar därmed externa frågor och en tydlig handlingsplan.

En jämnare könsfördelning inom internationella styrkor är en förutsättning för trovärdighet när vi vill hjälpa till att skapa demokrati i andra länder. Vi kräver 50/50 i deras parlament men lever ofta inte upp till det varken på hemmaplan eller vad gäller fördelningen mellan dem som skickas ut.

Manliga militärer är viktiga som förebilder. Goda sådana.

Satsning på flickors utbildning ger större utdelning än satsning på pojkars utbildning. Men i exempelvis Afghanistan går flickor inte till skolan av säkerhetsskäl, vilket leder oss till frågan vad säkerhet är och vilken typ av säkerhet försvaret prioriterar.

Ju högre jämställdhet i ett land desto lägre benägenhet att staten griper till våld för att lösa dispyter. Desto lägre risk också för konflikt med andra stater.

Låg jämställdhet leder till dubbelt så hög benägenhet att gripa till våld i en konflikt.

Genusfrågan är ingen mjukfråga, som den ofta betraktas som, utan i högsta grad en hård fråga: Säkerhetspolitisk grundfråga!

Det finns ett stort glapp mellan vad som sägs och vad som faktiskt händer. Att genus och jämställdhet är ett samtalsämne och debatteras gör att man får känslan av att mycket faktiskt görs och förändras, vilket inte alltid är fallet…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>